Ett problem( av många) jag har som nackskadad är att backa med bilen. Att backa med släp är näst intill omöjligt, eller rättare sagt VAR. När material ska köpas hem så är det jag som kör och betalar, hantverkaren har lastat av och på. När vi ska lasta av så har han mer eller mindre tvingat mig till att backa med släpet och jag har avskytt det samtidigt som nacken efteråt strejkat och ömmat i flera dagar efteråt.

Men idag var jag glad för att ha fått denna träning när jag kunde backa släpet in på p-fickan mellan två andra släp och detta gjorde jag med bara dottern( som vittne) i bilen!   

Jag blev nästan chockad över min bedrift men samtidigt stolt över mig själv fastän att nacken ömmar. Där ser man, övning ger färdighet  

Nu har hantverkaren börjat i "Matsalen" och golvet kommer att gjutas i morgon, äntligen börjar jag ana slutet. Hela huset är dammigt och uppochnervänt och jag hittar inget i denna röran. För att få ordning på detta har jag lagt in om semester och  uttag av arbetstidsförkortning total 2 veckor sist i mars för att kunna städa i lugn och ro. Det kommer att ta lite tid att städa allting och då kan det vara skönt att slippa stressa med det för att bryta och åka iväg och arbeta.