När telefonerna ,hem och mobil, ringer på natten så blir jag orolig och nervös över vilka nyheter/olyckor som nu har hänt någon i familjen.

I morse 04.36 ringde först hemtelefonen och sedan mobilen och jag var långt borta i drömmarnas värld så det tog lite tid innan jag reagerade och svarade. Det var en sjuksköterska från korttidsenheten som talade om att Mamma hade blivit dålig och kräkts på golvet (calicivirus- vinterkräksjuka fick jag reda på senare ) och sedan halkat i sörjan med följd av att nu bröts det andra lårbenet!!

De väntade på att ambulansen skulle komma och hämta henne för vidare färd till akuten i Malmö och ringde mig innan de gav sig av. Jag ringde min ena bror och talade om vad om hänt så att han var informerad.

Jag körde till akuten i Malmö men tog det väldigt lugnt och unnade mig en kopp thè innan jag körde, det var inte lönt att stressa iväg dessutom snöade och de varnade för halka på radion, Mamma blir ju knappast bättre av att jag kommer fortare fram till henne. Nej, jag tog det lugnt och när jag körde så tog jag det försiktigt.

När jag kom fram så var det alldeles tomt i väntrummet och jag blev visad till Mammas rum, ett isoleringsrum. Hon sov och efter en liten stund kom en sjuksköterska in och tog prover på Mamma. Mamma hade fått en hel del smärtstillande och märkte inte att jag var där. Skönt för henne att inte ha så ont men för en dement människa så måste det ha varit väldigt oroligt allt som hände runt henne.

De hade röntgat hennes ben och hon låg och väntade på att bli operera det andra lårbenet och under tiden hade hon fått smärtstillande och sov.

Jag stannade i drygt en timme men Mamma behövde vila så jag körde hem. Jag köpte frukostbröd och gott pålägg med mig hem så det blev en långfrukost hemma.  

Jag hade kunnat köra och jobba men jag ville inte riskera att smitta ner mina arbetskamrater med kräksjuka, det är en inkubationstid på 12-48 timmar så jag får nog snällt hålla mig hemma.

Nu får vi bara avvakta tills vi får fler nyheter om operationen.