Det sägs att tiden läker alla sår men än så länge känns mitt sår som om det bara har fått en skorpa över sig. Det här kommer att ta tid det vet jag. Sorgen finns där hela tiden men nu rinner inte tårarna vid varje tanke på henne. Nu kan vi skratta när vi pratar om någon rolig händelse med henne. Hon är så saknad! Jag är så glad att jag har fått vara med om henne och att jag fick ha henne i mitt liv.

Elvis reagerade på Zeldas namn i början men inte nu längre. Däremot så har det kommit ett annat lugn över honom nu när han inte behöver vara på sin vakt hela tiden. Zelda kunde ju vara rätt vass och bitchig mot honom, för det var hon som bestämde!

Jag glömde gratulera Pelle när han fyllde år så glömsk är jag numera. Hoppas att han inte tog illa vid sig men jag får gratulera honom senare.

Här är en bild på Zelda när hon gör sitt bästa för att bita i sönder gosedjuret! Hon älskade gosedjur!

I söndags på Mors Dag åkte jag till Tappershus i Anderslöv med sonen. Vi hade med oss blomma, tårta, Baylies, Rosévin och en massa annat som hon behövde. Mamma blev glad när vi kom men tyvärr kände hon inte igen sonen, Det tog ett tag men till slut gick det bra och hon var glad och trött när vi lämnade henne.